Vanliga ljudmisstag i sändning och hur du slipper dem

Nivåerna sätts för sent

Det vanligaste misstaget är att deltagaren väntar med att ställa in nivåerna tills sändningen redan har börjat. Då gissar man, och gissningen blir ofta för försiktig eller för hård. Ljudet ligger för lågt i en intervju och spränger sedan taket när programledaren höjer rösten i nästa inslag.

I våra övningar ber vi därför alltid om ett riktigt prov i vanlig talstyrka från varje person vid bordet. Du låter dem läsa ur manuset, inte bara säga 'ett, två', eftersom man pratar annorlunda när man läser på riktigt.

Sätt nivån så att talet rör sig stadigt i det övre området på mätaren utan att nudda toppen, och lämna marginal för skratt och eftertryck. Notera inställningen på ett papper bredvid bordet så att den går att återskapa om något rubbas under en repetition.

• Be om prov i vanlig talstyrka från varje person
• Lämna marginal uppåt för skratt och betoning
• Skriv ner grundinställningen vid bordet

Mikrofonen hamnar fel

Många tänker att en mikrofon är en mikrofon, och placerar den där den råkar passa i bild. Men avståndet till munnen styr både närhet och rumsklang. För långt bort och rösten blir tunn och full av rum. För nära och andningen och p-ljuden slår igenom.

En klämmikrofon på kläder ska sitta ungefär en knytnäve under hakan, på ett ställe där tyget inte skaver. Jag ser ofta att den hamnar bakom ett halsband eller under en jacka, och då hörs prasslet hela vägen genom sändningen.

Låt alltid någon gå igenom rörelserna före start: sätta sig, luta sig fram, vända sig mot en annan kamera. Det är i de rörelserna som problemen dyker upp, inte när man sitter stilla och provar.

Kablar och batterier glöms bort

Ett rent ljud kan förstöras av något så enkelt som en dålig kabel. Jag har sett repetitioner stanna på grund av en sliten XLR-kontakt som knastrade så fort någon rörde vid den. Att felsöka under tidspress är det sämsta läget att lära sig i.

Gör det till en vana att gå igenom kedjan från mikrofon till mixerbord innan varje pass. Rör försiktigt på kontakterna medan du lyssnar i hörlurar, och byt ut det som låter illa direkt i stället för att hoppas att det håller.

Trådlösa mikrofoner kräver extra omsorg. Nya batterier inför varje sändning är billigare än ett avbrott, och en reservmikrofon i beredskap räddar en direktsändning. Märk upp vilken mottagare som hör till vilken sändare.

• Rör på kontakterna med hörlurar på
• Byt batterier före varje sändning
• Ha en reservmikrofon redo och märkt

Man lyssnar på fel sak

Ett annat misstag är att bara titta på mätarna och aldrig lyssna ordentligt. Mätarna visar nivå, inte kvalitet. Ett ljud kan ligga prydligt i grönt och ändå vara dovt, ekande eller fyllt av brum från en lysrörsarmatur.

Använd slutna hörlurar och lyssna efter det som inte hör hemma: surr, klick, fläktar, trafik utanför väggen. Lyssna också på hela sändningskedjan, inte bara på den kanal du just justerar, eftersom ett problem ofta uppstår först när flera källor blandas.

Jag brukar be deltagarna blunda en minut under en repetition och bara höra på. Det är förvånande hur mycket man upptäcker som ögonen har dolt, och det tränar öronen på att märka fel tidigare nästa gång.

Ingen plan när något går fel

Även med god förberedelse går saker sönder under en sändning. Skillnaden mellan en lugn och en panisk mixer är att den lugna redan vet vad som görs när en mikrofon dör. Den som inte har en plan börjar vrida på allt på en gång och gör det värre.

Bestäm i förväg vilken mikrofon som tar över, vem som säger till programledaren och hur du snabbt stänger av en kanal som brummar. Skriv ner stegen och ha dem synliga vid bordet.

Öva också på att tala lugnt med regin i kommunikationen. En kort, tydlig rapport som 'kanal tre dör, byter till reserv' hjälper alla runt dig att behålla fokus. Det är en färdighet som växer med repetition, inte med teori.

• Bestäm reservmikrofon och byte i förväg
• Skriv ner nödstegen och ha dem synliga
• Rapportera kort och tydligt till regin

Efterarbetet hoppas över

Många lämnar bordet direkt när sändningen är slut. Men en snabb genomgång efteråt är där man lär sig mest. Lyssna på inspelningen med någon annan och notera var nivåerna svajade, var rummet hördes och var ett ord försvann.

Vi gör det i varje kursmoment: tre saker som fungerade, tre som kan bli bättre. Det håller samtalet konkret och undviker att det blir skuldbeläggande. Skriv ner det så att nästa pass börjar där det förra slutade.

Rulla också ihop kablarna rätt och märk upp det som visat sig opålitligt. Den som städar med eftertanke sparar sin nästa grupp en mängd onödiga problem, och man lär sig utrustningens svagheter bättre än av någon manual.

Rent ljud handlar mindre om dyr utrustning än om vanor: sätt nivåerna i tid, placera mikrofonen med omsorg, kontrollera kedjan, lyssna på riktigt och ha en plan när något krånglar. Så här i höstmörkret, när fler producerar inomhus, är det ett bra läge att öva in rutinerna. Börja med en enda förändring vid nästa pass och bygg vidare därifrån.